Under det grönaste av tak

Skogen är fortfarande en i allra högsta grad mystisk plats. Den som inte tror på detta kan gärna prova på att ta ett kliv åt sidan – ut från de vanliga skogsvägarna. 
Att gå lite off-road i skogen ger snabbt vid hand att här finns mycket att upptäcka. När vi vandrar bland barr och mossa så händer det något med oss människor, speciellt i obanad terräng. Plötsligt blir vi lite vildare, kanske även lite lugnare och gladare. För här i skogen hör vi hemma.

Våra nordiska förfäder levde av allt det som skogen hade att erbjuda: Allt från träd som blev till trä för att bygga hem och hushåll till de djur och de bär som stod för näringen för våra förfäder. Kanske är det därför som vi under en period har glömt bort skogen – den står på något sätt både för det vilda och som en påminnelse för det som en gång var.
Kanske har vi gjort den till en levande metafor för någon sorts tillbakagång?

Hur det än må vara med det så verkar det som om skogen kallar oss tillbaka igen. För under de senaste åren har det återigen blivit populärt att vistas ute i det gröna. Vi plockar bär och svamp som aldrig för och filmerna om bushcraft på YouTube har många tittar.

Vilken dröm det vore att faktiskt själv också få äga skog. Eller att arbeta med skogsförvaltning. Tänk att få se över sin egen plätt här på jorden och se till så att den mår bra och växer frodigt.

Visst är det en hel del arbete med det hela, men så är det ju också med allt som är värt något här i livet. 

Nu behöver vi som bekant inte äga skog för att kunna njuta av den här i Norden. Tack vare allemansrätten så kan alla njuta av att ansvarsfullt vistas i skog och mark.